HyperAktiv
2010-02-07 @ 22:23:41
På morgonen dock, när jag nästan precis har somnat,
och det förbannade alarmet på klockan ringer,
jag snoozar ca 20 minuter,
och tänker "detta är fan inte sant.",
är jag som tröttast på hela dygnet,
och nu undrar jag om det är normalt?
Hej Bullen,
är det normalt att vara som mest trött när man har sovit,
att man blir mer och mer pigg,
ju längre tid man är vaken,
och ju mer aktiv man är om dagarna?
Har haft en ganska trevlig helg ändå,
vi har haft roligt och så mycket som jag har skrattat lär jag bli 150 år.
HJÄLP!
Nej.
Haha, så är det ju inte alls tänkt,
egentligen.
Ska slå en pling till Babbi,
som fyller 32 år idag!
Det ska bli roligt att höra hur hennes dag har varit,
och det kommer nog mest bli hon som berättar,
för hela min helg består av tystnadsplikt.
Haha.
Jag har faktiskt ingenting,
INGENTING,
att förtälja.
Kanske har något att berätta om min morgondag,
den är ju imorgon.
Ledig, jag är ledig då.
Har jag sagt att jag jobbar heltid under hela februari?
It´s nice!
Allmänt @ Kommentera (0 st)
Längtar efter vår & sommar
2010-02-03 @ 16:30:03
Grinchen!
2010-02-02 @ 11:35:13
Jag saknar immunförsvar tror jag..
Förkylning efter förkylning,
halsont,
feber,
snooor,
prosit men ingen profit.
Andas med munnen,
inte vidare tyst,
ja ni vet ju hur det är.
Snyta sig tills näsan blir röd och huden trillar bort.
Jag är så sexig! :D
Om en stund ska jag ta en promenad till jobbet,
fast jag inte borde,
men jag måste faktiskt.
"Grinchen som förstörde allas hälsa",
men som alla vet är Grinchen är girig mothafakka som vill ha stålar,
haha,
det är mitt försvarstal.
Förutom det har det inte väl inte hänt sådär mycket,
sitter mest och väntar,
men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge,
tååålamod.
Det har jag gott om,
en ängels tålamod.
"Åh. Jag hade glömt. Du är ju Candy, den lilla godisbiten med det stora tålamodet."
Ja men precis. Så är det ju faktiskt.
Jag vet inte riktigt vad jag sitter här och försöker förmedla,
eventuellt ingenting?
Det skulle också kunna vara så att jag är lite uttråkad
och därför skriver ner meningslöst dravel,
men för mig gav det ett par minuters göromål,
i detta snorväldiga bubbelmaskineriet.
Prosit utan profit,
men snart kommer skatteåterbäringen! :D
Susie´s funderingar @ Kommentera (0 st)
Plaska i poolen & invänta något annat
2010-01-31 @ 16:33:16
Som avslutning satt vi i bubbelpoolen och blev knådade.
Det är jobbigt att vara tjej i omklädningsrumsprocessen.
En miljard tonårstjejer som slåss om speglar och som skriker och för oväsen.
Dessutom tar det mycket längre tid för oss tjejer att fixa till oss efter en blötläggning, dusch, klä på sig, torka håret, platta håret, sminka sig..
Killarna hade fått vänta på mig i typ 20 minuter eller ngt och då hade de hunnit basta också!
Det var kallt som satan ute igår men vi traskade hem till J och så satt vi där och chillade. Fast mitt hjärta åkte hem ganska tidigt, jag skulle egentligen ta en senare buss hem, men jag kom aldrig så långt. Kom hem idag istället.:)
Det var en trevlig lördag!
Ska försöka ta mig an att ordna något ätbart nu och kanske traska in till grannen lite senare.
Smidigt med vägg i vägg, blir inte så långt att gå då, haha.
Haha, helt förstörd efter denna helgen, känns ungefär som att ha blivit misshandlad men jag gillar det ;)
En bra förberedelse inför en 6-dagars arbetsvecka! Ladda lite.. eller inte.
Vänner @ Kommentera (0 st)
Nostalgi: 2008-01-11
2010-01-30 @ 13:15:17



Det var en fest där digitalkameran blev väl använd.
men resten av bilderna vågar jag inte publicera.
Det var utgång på krogen,
och mitt hår var rött.
Fidde var där,
vi satt jämte varandra i soffan,
fast då hade vi såklart ingen aning om
att vi en dag skulle bli kära.
Finurligt!
Kärlek @ Kommentera (0 st)
När det inte riktigt blir som man tänkt sig - men ändå är ganska nöjd
2010-01-30 @ 12:57:21
Händelser som följde:
-Fikade med kaffe och bakelse i stan tillsammans med min fästman.
Det var vår lunch.
Ingenting mättar magen som något sött och maffigt,
därav blir det en njutning att stoppa munnen full av fluffig crememassa, röda bär och sliskigt kaffe.
-Satt i väntans tider hos frisören som skulle ordna till mitt knullrufs. Har de närmaste veckorna sett ut som ett vildvuxet skogstroll. Under tiden jag väntade stal jag el för att ladda min mobil. Hoppas att de inte tog illa upp, jag betalade ju faktiskt 370 kronor när jag lämnade salongen, iklädd en finare skrud upptill.
-Ut i kylan, du stinker rök!
Jag rullade mig en cigarett och det är inte lätt i denna vargavinter vill jag lova,
då fingrarna inte riktigt har samma funktion som när de är upptinade.
Promenerade genom staden och huttrade ordentligt. Gick till CLV:s apotek för att hämta ut lite piller.
Sedan tog jag beslutet att gå, fort som fan, genom centrum och halvvägs hem för att gå hem till NN.
Jag råkade fastna med skorna i isen strax utanför konserthuset,
där jycklarna lekte med sina eldbollar.
Och jag var fascinerad.
Fast sedan huttrade jag vidare med raska steg och kom på att jag skulle köpa Coca Cola på Seven Eleven.
-Ringde till Fidde och sa "Jag är utanför nu tror jag, kom ner och öppna."
Det var en jävligt lång minut.
Sedan tog det mig 3 timmar att tina upp.
Där satt vi tripp, trapp och trull och väntade på den fjärde musketören som skulle hälsa på.
Vi väntade 2 timmar för länge och blev av med tålamodet på vägen,
och när vi satt alla 4 i soffan snickrad för tre kom jag att tänka på filmen Tre män och en tjej.
Det hade ingen som helst anknytning, men man känner sig trygg av att umgås med folk som är kapabla till att skydda mig om det skulle hända något oväntat.
En käftsmäll på Seven Eleven, tex.
Dessutom blev det varmt och gott av att sitta inklämd.
Fidde frågade mig igårkväll: Vad ska vi hitta på imorgon då?
-Något vilt och galet!, sa jag.
Fast nu sov han knappt någonting inatt,
och de vilda planerna försvann i nattens dimma.
Men det är för fan lördag,
något ska vi nog komma på.
Strax ska jag agera kock,
steka potatis, ägg & bacon.
Typisk mans-mat.
Men vad gör man inte för den man älskar?
Creme de la creme.
Top of the top.
Rulla-sig-en-cigarett-dags.
Vänner @ Kommentera (1 st)
Snabba cash kommer sällan så snabbt
2010-01-29 @ 13:33:39
Igår var för övrigt en ganska produktiv dag - Jobba 7-14, sedan gå hem, duscha, byta om, ta bussen up into the north, softa, ta bussen till systern för att sedan åka buss igen till stan, möta F och J och se bio. Efter bion tar man alltid en promenad hem, för det går inga bussar "så sent" och det är bitterljuvt. Jag gillar att gå om kvällarna, men fan i helvete vad kallt och moddigt det är ute nu! Tur att vi gick raka vägen och inte så vingligt hem som förra gången ;) När vi kom hem igår somnade jag till i soffan en stund, var ganska slut i kroppen, skönt!
Idag är det fredag och vad ska man göra? Åka ner till stan och försöka fixa till frillan. Jag ser ut som en skogsmulle nu, helt vildvuxet. Jättesnyggt...
Sedan får vi se vart man tar vägen, men någonstans ska jag, vägrar sitta hemma ikväll. Men vart det blir - det får stjärnorna avgöra, där man ser sitt öde, i sina ödelagda händer fyllda med vilja och önskedrömmar.
Allmänt @ Kommentera (1 st)
Relationer i allmänhet.
2010-01-24 @ 14:48:05
Det sägs att genom att ändra sitt yttre ger man sig friheten att formatera om sitt inre.
För det mesta mår jag bra,
men det finns dagar då endast onda tankar cirkulerar i mitt huvud.
Allt jag vill är att hålla fast vid det som får mitt välmåeende att hoppa jämfota.
Så funkar det inte i verkligheten.
Alla sagor har två berättare och två slut
Ni som känner mig, jag ber att tänka till.
Jag ger av mig själv i den mån jag kan, mer än så kan jag inte göra.
Jag öppnar upp mig till 110% till de jag litar på och som jag vet tar sig tid att lyssna och prata med mig.
De som tar mina inre problem och sedan stöter bort eller ignorerar anser jag själv är helt fel, då jag alltid finns tills hans om någon vill prata av sig. Detta gäller i de situationer jag berättar något otroligt personligt.
Man undrar vilka som finns där i vått och torrt?
Dessutom finns de så många olika sätt att bry sig om. Sms, mail, telefonsamtal.
Jag vill inte ha några tomma ord, bara för att orden _ska_ sägas då de förlorar sin innebörd.
Faktum är att jag är en person med en hel del svårigheter, både i nutid och i dåtid. Dåtiden känns inte lika viktig nu som framtiden, för man kan bevisa motsatsen och bygga upp relationer igen. Men hur länge ska man orka.
Man är två i en relation och nu talar jag om alla nära mellanmänkliga samspel man har i sitt liv.
Igår sa en nära vän till mig: Du är en av de sämsta människorna som finns, men samtidigt är du en av de mest älskvärda och underbara.
Nu försår ju dock jag vad personen menade, eftersom den försöker så hårt att lära mig att skilja på spekulation och egentlig fakta.
Jag försöker verkligen och de som inte ens kan lägga tid på att lära känna mig och se mina kvalitéer vet jag inte ens om de förtjänar samma tid tillbaka.
End of this story with more to come in this subjekt.
För ännu är hoppet uppenbarligen inte slut.
Jag drar förhastade slutsatser och jag föraktar mig själv för att jag gör det.
Mycket blir så dramatiskt. Logiskt sett tänker jag klokt och förståndigt, men det blir ett kaoskrig mellan förnuft och känsla.
En dag ska förnuftet vinna.

Susie´s funderingar @ Kommentera (1 st)
Spruckna moln och höga dalar.
2010-01-03 @ 14:38:18
Måste ha, vill ha, köpa, sälja, fixa, dona, springa, stressa, göra allt för att passa in i normerna.
Är alla medvetna om vi har lyckats bygga upp vårt samhälle?
Frågar man någon: Hur är det?, så får man ofta till svar: Bra, MEN.. bla bla bla.
Jag har jag aldrig har fått svaret: Det är jättebra, jobbet går bra, jag är aldrig trött, jag lever mitt drömliv, ingen stress, ingen press, min man ger mig blommor varje dag i en kristallvas, barnen har högsta betyg i allt.
Visst kan vi alla sväva på moln i perioder, men de där molnen är aldrig konstanta.
Ibland börjar det regna,
solen skiner inte på oss alla.
Jag är riktigt jävla trött på hur vi "lever".
För allt vi gör 2010 är att hitta nya sätt att överleva.
Men så undrar jag,
varför kämpar vi så hårt för att överleva,
när vi ändå bara är ett namn i ett register, på ett papper,
som raderas när vi dör,
utan mening.
Vad är meningen?
Den som tycker att allting flyter på, som inte önskar några förändringar,
kan höra av sig.
Jag ser fram emot ett tomt kommentarsfält.
(OCH)
Jag vill inte höra: Jag lever för mina barn,
därför att man Lever inte genom andra.
jag vill hitta de som är lyckliga inom sig själva.
Come on, hit me!
Susie´s funderingar @ Kommentera (3 st)
2010, together with you.
2010-01-01 @ 14:29:13
Jag fick min kyss på tolv-slaget.
Och en före också.
Vi stod i köket och lagade mat.
Klockan var fem i tolv,
utanför sköt berusade människor raketer,
besinningslöst,
inte harmlöst.
Han gav mig en kyss.
"Det är bara en förvarning."
Vi satte oss för att äta,
i ljuset och ljudet av blixtar och bomber,
då jag ville minnas att klockan måste slagit över till nytt år.
Prinsessan fick då sin kyss av sin drömprins,
i skenet av alla neonljus.
Katten stod på bakbenen,
nyfiken,
sprallig,
omättlig,
av allt som hände utanför,
framtassarna på fönsterbrädan,
ögonen stora,
tills katten tröttnade och lade sig ner för att blunda.
Jag var lyckligare än på hela dagen,
nu var det över,
det förbannade nyåret, som jag avskyr.
Men med dig vid min sida,
känns det bra.
Denna morgonen hade guld i mun,
det var en livlig natt i drömmarnas värld.
Jag vaknade och tittade med stora ögon,
på min prins själaspeglar som var slutna,
men så tittade han upp,
och jag skrattade,
berättade om mina nattliga eskapader,
för att sedan visa vad som skett.
"Gott nytt år. Nu gör vi detta året fint."
Och så lät jag min hand stryka längs hans rygg,
hans ögon slöt samman med mina,
en klapp på kinden,
puss i pannan.
"Jag älskar dig."
En cigarett under köksfläkten,
en kopp kaffe,
aftonbladet.se,
facebook.com,
en kyrka till salu.
160.000 kr.
Hemmet är där ens hjärta finns.
Ett hjärta för 160.000 kronor.
Med stora, plana ytor,
gammal historia,
med plats för nytt liv.
Vi drömmer och längtar.
Vill.
Nästa år kanske vi sitter i ett hjärta värt 160.000
och blickar tillbaka på 2010.
Utan vemod.
Med skratt.
Prinsessan fann sin drömprins.
Han fångade upp henne på sin vita springare,
och hon höll honom fast.
Jag lämnar dig aldrig.
Det är dagarna som räknas,
var för sig,
tills de blir en enhet,
tills då de smälter samman,
och våra dagar är fyllda med kärlek,
som jag aldrig blir villig att ge upp,
för vad som än händer och sker,
så fångade du upp mig på din vita springare,
och jag höll mig fast.
Krampaktigt.
Alltid.
Vid din sida är jag hel,
tillsammans med dig klarar jag allt.
Vi har något speciellt,
det där bandet som är omöjligt att klippa itu,
med våra händer,
sammanflätade,
står vi enade.
I en sagovärld där allt är möjligt.
Nu gör vi år 2010 fint.
För det måste det ju bli?
Jag älskar dig,
och jag finns kvar.
Jag håller mig fast,
i alla våra dar.
I vår värld finns neonfärger,
levande,
strålande,
och vi behöver inga fyrverkerier,
bara vi.
Öppna hjärtan.
Tillsammans. 
Kärlek @ Kommentera (2 st)
31 december 2009
2009-12-31 @ 13:48:56
Och så idag tittade jag på Alla vi barn i bullerbyn,
och kände vemod.
För så som livet var när jag var barn,
så är det inte längre.
När jag var barn ville jag bli vuxen och göra som jag ville,
men det var en missuppfattad uppfattning,
för nu är jag vuxen,
och nu finns det fler regler än då,
och jag känner mig lurad.
Vemod.
Idag är det nyårsafton, och jag vet redan nu att det kommer bli en fin natt.
När jag får min kyss på tolv-slaget.
Det är bara det,
att ett nytt år känns inte lockande.
I förrgår försvann en fin människa från jordens yta,
en människa med stort hjärta,
omtänksam,
missförstådd,
med magiska tankar.
I fem år har våra vägar korsats,
på olika sätt,
på olika ställen,
men hur vi möttes och hur allting sedan blev,
är en ganska konstig historia,
som få har vetskap om.
Men jag vet,
mer än många andra,
därför sörjer jag att livet slocknade,
att orken tog slut.
Den morgonen var sista morgonen du vaknade.
Och du behöver inte tänka att du ska kämpa dig igenom ännu ett år.
Men för oss andra,
knallar det på, upp och ner, som vanligt.
Så som du sa.
Din styrka ska jag ta med mig nästkommande år,
dina ord och tankar ska vara vid min sida,
din röst kommer återupplivas inom mig,
och ditt skratt kommer få mig att le.
För jag kommer inte glömma dig,
du var så speciell,
nu finns du inte mer,
på jordens yta,
men minnet av dig finns kvar.
Susie´s funderingar @ Kommentera (2 st)
Kristallsjukan. Say what?
2009-12-27 @ 14:30:47

Jag har drabbats av en åkomma som vackert kallas för kristallsjukan. Den innebär lite kort att världen snurrar som en karusell.
Jag har gått med yrsel ett par veckor, men först igår tyckte jag att det var dags att söka vård(?), då jag svimmade när jag skulle gå på toaletten. Haha, det måste sett för jäkla roligt ut.
Dessutom har jag lågt blodtryck och magkatarr, framkallad av stress.
Har jobbat som en dåre den sista tiden, behöver klirr i kassan. I förrgår hände en sak på jobbet som gjorde mig jätterädd, jag satt bara och skakade som ett asplöv efteråt.
När jag kom hem möttes jag av en varm man som stökade i köket. Det var mysigt, han satt och kramade om mig och pussade mig i pannan, så som han ofta gör. Lite senare kom en vän/kollega över och satt och pratade en stund.
Natten spenderades sedan i vaket tillstånd, med bra musik, ömhet och vackra ord. Jag älskar det. Jag är beroende av vår symbios, av vår magiska magi, av samhörigheten, av honom. Hans ögon som tittar in i mina, hans händer som stryker mina kinder och rufsar till mitt hår, av hans doft som luktar honung, av hans kroppsvärme. Jag har aldrig haft det såhär bra förut.
När vi kom hem igår efter besöket på jourläkarcentralen skulle vi se Surf's Up.. och vad händer? Jag somnar. Haha, så mycket för den myskvällen. Jag som hade bänkat upp med te, honungsmelon och vindruvor.. Nytt försök ikväll igen?

Idag blir en lugn dag. Dagen började med att ta tag i lite disk från gårdagen, kaffe och en cigg under köksfläkten. Nu sitter jag parkerad i soffan och lär göra som så ett tag till:) YEY!
Kärlek! /Susie
Susie @ Kommentera (1 st)
Var är Brand-Christer? ;)
2009-12-20 @ 21:47:16
Fråga: tjenare Atava-susie! :D hur har du det nu för tiden?
du har ingen aning om va Christer har för blog, såg att han hade tagit bort sin "brandchrister blog". ha det
Svar: Hej vem-du-nu-än-är ;) Jag tror inte han har någon blogg för tillfället, men jag kan meddela att han har det bra (och operationen gick fint :) ) 
Atavahuset @ Kommentera (1 st)
Hur vet man vilken väg man ska gå?
2009-12-15 @ 19:27:26
Whatta crappy day.
Rss

